Vad kostar järnet?
En rapport av Agentur, inom ramen för forskningsprojektet Folkfronternas estetik.

SVENSSON: Ja, men jag är ju bara en liten järnhandlare. Jag kan inte blanda mig i när de stora firmorna slåss. Om jag gick med i en sådan förening skulle det kunna reta en del av mina kunder.

Under sin exilvistelse i Sverige mellan april 1939 och april 1940 skrev Bertolt Brecht enaktaren Vad kostar järnet?, en allegori över det storpolitiska maktspelet i Europa vid andra världskrigets utbrott. Brecht var måttligt imponerad av sitt temporära hemland: pjäsen kritiserar Sveriges – ”Svenssons” – ryggradslösa ”neutralitet” och fortsatta handelsförbindelser med ett Nazityskland i full expansion.

Men Brechts fryntliga sarkasm sträckte sig bortom Sveriges gränser. Under de europeiska motsättningarnas och samförståndens yta, menade han, fanns en hård kärna av exploatering och klasskillnader. Inga välvilliga allianser, ingen tvärpolitisk folkfront kunde åtgärda detta problem. För att bli effektivt måste motståndet istället rikta in sig på krisens fundamentala orsak: profitmotivet och de politisk-ekonomiska strukturer som uppbar det.

Vad kostar järnet? hade urpremiär inom ramen för en kurs för amatörteaterledare på Tollare Folkhögskola sommaren 1939, i regi av Ruth Berlau. Den har sedan spelats vid ett fåtal tillfällen i Sverige, bland annat i en uppsättning av Luleå Arbetarteater. Men märkvärdigt nog har det aldrig publicerats någon fullständig svensk översättning av pjäsen.

Agenturs rapport Vad kostar järnet? utgår från Brechts stycke, som nu ges ut i tolkning av Jörgen Gassilewski, baserad på den kritiska tyska utgåvan. Det är en pjäs som påminner oss om Brechts aktualitet, men också ställer oss inför många av de problem den berömde dramatikern behandlade, om realismens möjlighet och den politiska konstens instrumentalisering, om tillgänglig folklighet och reduktiv populism, om montagets nödvändighet och motståndets estetik.

På grund av pandemins envishet tar rapporten Vad kostar järnet? tills vidare enbart formen av en publikation: ett nummer av Lulu-journalen, gästredigerat av Agentur. Lulu-journalen ges ut i samband med Luleåbiennalen 2020 och ger olika ingångar till biennalens tematik om realismens giltighet idag. Numret är nu tillgängligt för nedladdning och utskrift på Luleåbiennalens hemsida.

Utöver pjäsen innehåller numret åtta nyskrivna bidrag, som kommenterar och kritiserar, tänker med och tänker mot Brechts text: Rikard Heberling skriver om pjäsens tillkomst och historiska kontext; Ingela Johansson klargör Ruth Berlaus centrala roll i pjäsens produktion; Martin Högström försöker leva i regi av Brecht; Emma Kihl demonstrerar neutralitetsbegreppets komplexitet; Elof Hellström och Samuel Richter prövar montagets möjligheter och främmandegörandets förvecklingar; Ulla Rhedin transmedierar brechtiansk pedagogik; Jörgen Gassilewski väcker realismen till liv; och Kim West frågar: kan det finnas ett odelat folk?

Tack till Suhrkamp Verlag och Michele Masucci.

Bild: Christoffer Paues, Trea nr 5 för folkfronterna, 2021.